Varför spara i aktier ?

Historien visar att aktier är en överlägsen sparform. Ingen annan tillgång – vare sig fastigheter, obligationer, konst eller antikviteter – ger en sådan avkastning som aktier. De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen (Affärsvärldens Generalindex) stigit med ungefär 10 procent per år i genomsnitt. Detta trots oljekriser, fastighetskriser och IT-krascher.

I USA, som har ännu äldre statistik, har man kunnat mäta avkastningen sedan 1802, alltså över 200 år. Även där finner man samma utveckling. Den amerikanska börsen har gett en real avkastning på drygt 7 procent per år i genomsnitt. Med en inflation på 2-4 procent hamnar avkastningen runt 10 procent. Det kanske inte låter så imponerande, men en ränta på 10 procent innebär att 10 000 kronor växer till 16 100 kronor på fem år (före skatt), till 25 900 kronor på 10 år och 174 500 kronor på 30 år. Den som lägger undan 10 000 kronor på sin artonårsdag och väntar i 47 år till sin pension vid 65 års ålder har då ett kapital på 882 000 kronor. De förutseende föräldrar som sätter av 10 000 kronor till sitt barn vid födseln skänker en pension vid 65 års ålder på 4,9 miljoner kronor.

Så växer aktier över lång tid. Ingen annan placeringsform lyckas med det.

Fonder eller aktier?

Vill man göra det enkelt för sig är en bred aktiefond ett utmärkt alternativ. Dock ska man vara medveten om att de flesta fonder har svårt att överträffa index på längre sikt, speciellt de större breda fonderna. De flesta stora fonders innehav utgörs till stor del av de aktier som utgör index. Och eftersom fonderna dessutom tar ut avgifter, ofta rätta stora avgifter, har de flesta professionellt förvaltade fonderna faktiskt svårt att slå index på lång sikt. Ett alternativ till att spara i fonder är då att köpa aktier i de stora svenska investmentbolagen som till exempel Investor, Industrivärden eller Ratos för att nämna några. Därefter kan man bygga ut sin aktieportfölj genom egna aktiva val av aktier allteftersom man börjar lära sig mer och på så sätt försöka få en ännu bättre avkastning.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt på bolagsstämman som är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Man har även del i tillgångar vid en eventuell likvidering. Aktier är fritt överlåtbara, de kan köpas och säljas fritt. Som aktieägare får man avkastning på sin investering på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursen går upp.

Ett aktiebolag är en självständig juridisk person där ägaren eller ägarna bara ansvarar med det insatta aktiekapitalet, aktiebolagets riskkapital. Finessen med ett aktiebolag är alltså att ägarna har ett begränsat ansvar. Om bolaget går i konkurs förlorar ägarna sitt riskkapital, men inte mer. De kan alltså inte göras personligt ansvariga för bolagets skulder.

Grundprincipen är att en aktie ska motsvara en röst på bolagsstämman. Detta har dock kringgåtts i Sverige genom en uppdelning i röststarka aktier (A-aktier) och röstsvaga aktier (B-aktier). Denna uppdelning är ett sätt att skydda ägandet för de ursprungliga ägarna som kan behålla maktkontrollen genom att endast äga ett begränsat antal röststarka aktier, vilket inte blir så kapitalkrävande. Aktier kan även delas in i stamaktier och preferensaktier. Preferensaktierna har då vissa företräden jämfört med stamaktierna, till exempel vid utdelning.

Risker med aktier

Alla placeringsformer bär på någon form av risk. Även om man lägger sina sparade pengar i ett bankfack gör inflationen att de minskar i värde. Aktier är en relativt riskfylld sparform, jämfört med till exempel obligationer. Företaget man har investerat i kan börja gå dåligt och då sjunker aktierna. I värsta fall kan hela aktiemarknaden krascha. Ett exempel på det är måndagen den 19 oktober 1987 då börsen rasade kraftigt. I USA föll Dow Jones index med över 22 procent denna dag som har kommit att kallas Svarta Måndagen. En av de mest välkända krascherna inträffade i början av 1930-talet och ledde till en allvarlig depression i hela västvärlden. Efter 1980-talets och 1990-talets kraftiga uppgångar kraschade marknaden igen. Mellan mars år 2000 och oktober 2002 rasade den svenska börsen (OMX-index) med 73 procent i den största nedgången någonsin. Många som hade valt att investera i mycket riskfylld aktier förlorade då nästan hela sitt sparkapital.

Historien visar att om man investerar i fel företag vid fel tillfälle, när börsen är kraftigt övervärderad, kan man få vänta mycket länge innan man får tillbaka sin investering.

Hur man kan minska riskerna

Det finns flera olika sätt att minska risken i sitt aktiesparande. I första hand handlar det om att välja trygga, stabila och lågt värderade företag med en lång och lönsam bakgrund. Helst ska företagen också ge en rejäl utdelning. Väljer man istället att investera i nystartade företag inom till exempel nya teknologier som kanske IT, bioteknik, eller oljeutvinning i avlägsna länder är risken såklart högre.

I andra hand ska man se till att sprida riskerna i sin aktieportfölj. Det innebär att man inte investerar alla sina pengar i ett företag, eller en bransch. Med andra ord ska man inte lägga alla sina ömtåliga ägg i en och samma korg. Helst ska man fördela sitt kapital mellan 8-10 aktier, gärna ännu fler, och dessutom inom olika branscher och sektorer. Man bör även komplettera sitt aktiesparande med till exempel räntefonder, obligationer och banksparande eller liknande alternativ med begränsad risk. Ytterligare ett sätt att minska risken är att vara långsiktig i sina innehav samt att sprida sina investeringar över tiden.

Varför vill man som investerare ta risker överhuvudtaget? Anledningen är kopplingen mellan risk och avkastning. En högre risk medför oftast en högre avkastning och tvärtom. Att investera i ett stabilt och lönsamt företag med bra utdelning medför en låg risk, men är kanske samtidigt inget klipp. Medan en chansning på ett nystartat, snabbväxande oljeprospekteringsföretag kanske kan fördubbla kapitalet på ett år. Någon har sagt att man måste välja mellan att äta gott (hög avkastning) eller sova gott (låg risk).

Det som är viktigt är att var och en måste själv bestämma vilken risk man vill ha.

Hur du handlar med aktier

Du behöver ett VP-konto (värdepapperskonto) eller en depå hos en bank eller fondkommissionär, eller så kan du handla via Internet. Om du kontaktar din bank eller fondkommissionär ordnar de med ett VP-konto på VPC (värdepapperscentralen). Till ditt VP-konto eller din depå ansluter du ett konto som belastas med dina köp och dit pengar från försäljningar och utdelningar förs. Handlar du via Internet öppnar du istället en depå hos den bank eller fondkommissionär som du handlar genom.

Courtage är en kostnad som man måste betala till den mäklare som genomför din affär. Courtage brukar variera mellan 0,15 procent och 0,65 procent beroende på vilken lista aktien handlas på och transaktionens storlek. Internetmäklarna ligger ofta lägst, runt 0,1 till 0,3 procent eller ett fast courtage på 50 till 100 kronor. Minimicourtage kan ligga runt femtiolappen, eller inget alls. Vissa har en fast månadsavgift.

På börsen handlar man inte aktie för aktie, utan bara med hela börsposter. Vanliga börsposter är 100 eller 200 aktier. Handlar man med mindre än en börspost måste mäklaren skrapa ihop udda poster, vilket tar längre tid. En limiterad order innebär att köpkursen inte får överstiga en viss kurs, eller säljkursen understiga en viss kurs. Detta är ett sätt att skydda sig mot över- eller underkurser. Men det innebär också att det kan ta längre tid att få igenom affären. Bäst möjliga kurs innebär att ordern hamnar först i kön.

Att läsa börssidorna

Idag har nästan alla dagstidningar detaljerad finansiell information med aktuella börskurser och olika nyckeltal. Börslistan är indelad i olika listor och varje aktieslag redovisas för sig med uppdelning i A-aktier och B-aktier. För varje aktieslag i respektive lista anges nästan alltid köp- och säljkurs samt senaste avslutet och hur kursen har förändrats jämfört med föregående dag, både i kronor och i procent.

Senast betalt är den kurs som aktien handlades till i det sista avslutet föregående börsdag. Har inga avslut gjorts står det inget. Köpkurs är vad köparna bjöd när börsen stängde, och säljkurs vad säljarna ville ha. Därefter brukar högst respektive lägst betalt under dagen redovisas (ibland även för året) samt aktiens omsättning, alltså hur många aktier som har bytt ägare. P/e-tal beräknas vanligtvis på senast betalt och senaste vinst per aktie (bland på prognos). Även utdelning i kronor brukar visas. Direktavkastning är utdelning dividerad med senast betalt. Börsvärde avser börskurs multiplicerad med antalet utestående aktier och visar företagets värde baserat på aktiekursen.

De flesta Internetmäklarna har minutuppdatering av kursen, med orderdjup och statistik över avslut, vilka som köpte och sålde, samt ackumulerat för respektive fondkommissionärsfirma under dagen. Du kan se om en viss mäklare är speciellt aktiv på köp- eller säljsidan. Kurshistorik för minst ett år tillbaka är vanligt. Eller om stora internposter mäklas. All den information som tidigare var förbehållen din mäklare på fondkommissionärsfirman har du nu direkt på skärmen. Många av nätmäklarna har även fundamental information om bolagen, till exempel senaste bokslutet, nyckeltal, ägarfördelning, rapporter och pressmeddelanden, fundamentalanalyser, länkar till hemsidor och rekommendationer.

Vad styr aktiekurserna?

För att kunna välja vilka aktier att investera i är det viktigt att förstå vad det är som driver aktiekurserna. I grund och botten styr utbud och efterfrågan, ju fler som vill köpa en aktie i förhållande till hur många som vill sälja den, desto mer går kursen upp. Och tvärtom, när många vill sälja och få vill köpa faller kursen. På kort sikt (1-3 år) kan därför aktiemarknaden vara ganska irrationell. Kurserna kan rusa i höjden då många vill vara med på uppgången, liksom aktiemarknaden kan krascha då alla får panik.

På lång sikt är det företagets utveckling som driver aktiekursen. Ett företag som är lönsamt och växer och har en stark balansräkning får förr eller senare alltid en stark kursutveckling. Och omvänt gäller för upphaussade företag i nya, heta branscher, oavsett hur populära de är. Om de inte visar vinst så kraschar de. På kort sikt är det alltså marknadens temperament som styr och ställer, och på lång sikt är det hur företagens vinst utvecklas som avgör. Därför är det viktigt att kunna värdera ett företag för att få en uppfattning om det är något man vill investera i eller inte. Det gör man med fundamental analys. Man tittar på företagets resultat- och balansräkning, dess framtidsutsikter och räknar på substansvärde, p/e-tal och direktavkastning. Man letar helt enkelt efter undervärderade företag. Man kan säga att man försöker hitta hundralappar som inte kostar mer än 60-70 kronor.

Är man mer kortsiktig och vill hänga på den rådande trenden kan man använda teknisk analys och titta på trend och formationer. Men då måste man vara mer försiktig eftersom den tekniska analysen inte tar hänsyn till företagets egentliga värde. Enligt den tekniska analysen kan en hundralapp vara mer köpvärd vid till exempel 130 kronor än vid 80 kronor, bara trenden är stigande. För att lyckas med sina investeringar bör man alltså förstå vad som driver kurserna både på kort och på lång sikt.

Börspsykologi

Vi lever som bekant inte i en perfekt värld, och inte heller aktiemarknaden är en plats för enbart rationella och förnuftiga beslutsfattare. På kort sikt är börsen ett mänskligt drama vars utveckling styrs mindre av de börsnoterade företagens faktiska vinstutveckling och mer av våra ständiga drömmar samt vår girighet och rädsla.

Börsbubblor kommer och går, det visar historien tydligt. Stigande kurser skapar flockbeteende; spekulanter som ser andra bli förmögna lockas själva att följa med i drevet. Och ju fler som går med desto starkare effekt. Det är en gammal sanning att det finns få saker som snabbare och mer förödande undergräver en människas omdöme än att se en vän bli rik. För den kloke investeraren, som köper när det är billigt och säljer när det är dyrt, utgör börsbubblor dock ett utmärkt tillfälle att sälja. Liksom börskrascher innebär att det är rea på bra företag. Så det gäller att hålla huvudet kallt och tänka själv och inte dras med i yran.

Men trots bubblor och krascher, på lång sikt är marknaden effektiv i sin prissättning av företag. Det är en ständigt återkommande läxa som kan vara bra att lägga på minnet.

Substansvärde, p/e-tal och direktavkastning

I aktievärlden vimlar det av olika nyckeltal och begrepp. Vissa är tämligen enkla och lätta att förstå och använda, andra är matematiskt komplicerade och kan vara svårbegripliga. Viktiga begrepp att känna till inom den fundamentala analysen är substansvärde, p/e-tal och direktavkastning.

Substansvärde beräknas utifrån företagets balansräkning och utgörs av marknadsvärdet på dess tillgångar minus skulderna. Till exempel, ett företag med tillgångar värda 750 Mkr och skulder på 500 Mkr har ett substansvärde på 250 Mkr. Om det finns 10 miljoner aktier så är substansvärdet per aktie 25 kronor. Kan man hitta ett företag som har en aktiekurs som är under substansvärdet samtidigt som det i övrigt är lönsamt och går bra har man sannolikt hittat en bra investering.

P/e-talet beräknas som aktiekursen dividerat med vinst per aktie. Till exempel, ett företag med en aktiekurs på 120 kronor och vinst per aktie (företagets nettovinst dividerat med antal aktier) enligt senaste bokslutet på 12 kronor får ett p/e-tal på 10. Normalt ligger p/e-talen mellan 10 och 20. Det historiska snittet är strax under 15. Ju lägre p/e-tal desto lägre värderas företagets vinster. Företag med stigande vinster har ofta höga p/e-tal. Till exempel, ett företag med en årlig tillväxt på 20 procent kommer att fördubbla vinsten vart fjärde år, vilket innebär att p/e-talet kommer att halveras i samma takt med samma aktiekurs. Företag med problem har oftast låga p/e-tal, då marknaden förväntar sig att vinsten kommer att falla. På samma sätt har till exempel cykliska företag (företag vars vinst varierar kraftigt med konjunkturen) ofta mycket låga P/e-tal i slutet av en högkonjunktur då marknaden förväntar sig att vinsten kommer att minska när konjunkturen avtar.

Direktavkastning är företagets utdelning dividerat med aktuell aktiekurs. Till exempel, ett företag som delar ut 9 kronor per aktie och med kursen 300 kronor har en direktavkastning på 3 procent. Direktavkastningen kan jämföras med bankräntan. Det är den avkastning man får kontant varje år efter företagets bolagsstämma.

Inom portföljteori tittar man på nyckeltal som beta till exempel. Beta anger hur mycket en aktie är beroende av marknaden i stort. Är beta noll rör sig aktiekursen helt oberoende marknaden. Är beta 1 rör sig aktien som marknaden, och ligger beta över 1 rör sig aktien mer än marknaden, både upp och ner. Beta använda både för enskilda aktier, hela aktieportföljer liksom för aktiefonder.

Nyemission, fondemission och split

Ett företag kan genomföra en nyemission för att öka aktiekapitalet och likviditeten. Vanligtvis görs detta när en större investering är aktuell, eller om företaget fått problem. Oftast tillfaller rätten att teckna nya aktier nuvarande aktieägare. Vid en riktad nyemission tillfaller rätten en viss ägargrupp. Till exempel, ett företag vill öka sitt aktiekapital från 50 Mkr till 60 Mkr. Det innebär att för varje fem aktier man äger får man teckna en ny aktie. Detta skrivs som 5:1. Kursen brukar sättas på en attraktiv nivå för att så många som möjligt ska bestämma sig för att delta i nyemissionen. Rätten att teckna aktier får ett värde som motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter nyemissionen. Teckningsrätterna noteras som vilket värdepapper som helst på börsen och kursen varierar med kursen på aktien.

En fondemission är en ren bokföringstransaktion som inte påverkar värdet på bolaget. Balanserade vinstmedel förs över från fritt eget kapital till aktiekapitalet som är bundet eget kapital. Därmed knyts kapitalet närmare bolaget, då bundet eget kapital inte får delas ut. Som aktieägare erhåller man fler aktier samtidigt som värdet på aktierna sjunker eftersom bolagets värde nu fördelas på fler aktier. Beviset för att man får vara med i fondemissionen kallas delrätt. Delrätterna noteras som vilket värdepapper som helst på börsen. Rätten att teckna aktier i en fondemission får ett värde som motsvarar skillnaden mellan teckningskursen och börskursen fördelat på antalet aktier efter fondemissionen.

En split innebär en sänkning av det nominella värdet per aktie. I praktiken går det till så att aktieägarna erhåller fler aktier. Om aktiekapitalet är 100 Mkr, fördelat på en miljon aktier, ger det ett nominellt värde på 100 kronor per aktie. En split på 2:1 sänker då det nominella värdet till 50 kronor per aktie, samtidigt ökar antalet aktier till två miljoner. Liksom i en fondemission förändras inte företagets totala värde genom att en split genomförs. En omvänd split är tvärtom. Man höjer kursen på aktien, utan att höja värdet.

Vad är fundamental analys?

Den fundamentala analysen bygger på att man värderar företaget för att komma fram till en rimlig aktiekurs. Om företagets värde är större än aktiekursen så är det läge att investera. Det säger sig självt att kan man köpa en hundralapp för 60 kronor så är det såklart en bra affär. De som använder fundamental analys kallas ofta för värdeinvesterare. En berömd värdeinvesterare är Warren Buffett som 1956 började med inget och som idag har en aktieportfölj värd över 300 miljarder kronor. Viktiga nyckeltal i den fundamentala analysen är substansvärde, p/e-tal och direktavkastning (se avsnittet ovan). Man bör dessutom kunna läsa ett företags bokslut med resultaträkning och balansräkning.

Teoretiskt sett är ett företag värt summan av alla vinster under sin livstid omräknat till ett värde idag. För att räkna om framtida vinster till ett nuvärde använder man en diskonteringsränta som motsvarar det avkastningskrav man har, till exempel 10 procent. Ett växande företag (vinsterna ökar) får då ett mycket högre värde än ett företag som står stilla. Och ju lägre avkastningskrav man har desto större blir också nuvärdet. När räntorna är låga blir därför företagsvärderingarna högre eftersom avkastningskravet minskar. Modellen kallas ofta kassaflödesmodellen eller DCF (Discounted Cash Flow) på engelska.

Hade man bara vetat exakt hur företagets vinstutveckling skulle se ut de närmsta 20-25 åren hade det alltså inte varit svårt att värdera det. Problemet med denna modell ligger alltså i den stora osäkerheten kring skattningen av företagets framtida vinster. Därför används ofta det enklare p/e-talet som också bygger på företagets vinstutveckling.

Grunden i den fundamentala analysen bygger på att man förstår företagets verksamhet och kan göra en uppskattning av dess framtida utveckling. Ju bättre du förstår företaget, desto lättare är det att avgöra om du vill investera i det eller inte.

Vad är teknisk analys?

Till skillnad från fundamental analys, som alltså är analys av företaget, innebär teknisk analys att man analyserar hur marknaden beter sig. Den tekniska analysen tittar inte på bokslut för att beräkna nyckeltal. Istället tittar man på hur köparna och säljarna agerar.

Grundläggande inom teknisk analys är att förstå att en aktie rör sig i trender upp och ner, ofta med mer eller mindre tydliga trendbrott. Det som sedan gäller är att endast investera i aktier som befinner sig i en positiv trend och hålla sig undan från aktier som är i en negativ trend. Trender kan definieras genom olika glidande medeltal eller genom att rita stöd- och motståndslinjer i aktiediagrammet.

Den som sysslar med teknisk analys tittar alltså mer på aktiediagram än läser bokslut. I andra tekniska analysmodeller tittar man på till exempel RSI (Relative Strength Index) och Stochastic, två modeller som visar om en aktie är överköpt eller översåld. Genom att leta efter olika formationer, som till exempel huvud-skuldra-formation, trianglar och vimplar, försöker man förutspå hur aktiekursen kommer att bete sig framöver.

De som använder sig av teknisk analys hävdar att all känd information från företagen redan är inbakad i aktiekursen, därför fungerar inte fundamental analys. Dessutom är det omöjligt att övervaka alla ekonomiska händelser som påverkar börskurserna. Fundamentala ekonomiska bedömningar som tillväxt och vinstmarginal är alldeles för osäkra. Det är människor som köper och säljer, och så länge det är så kommer kursen alltid i första hand att spegla det mänskliga psyket, åtminstone på kort sikt.

Vanliga misstag

En investerare har fem aktier i sin portfölj. Efter en tid har tre gått upp, en ligger stilla och en har gått ned. Den vanligaste reaktionen är att man säljer de tre vinstaktierna och hoppas att de andra två vänder upp. Den kloke investeraren behåller istället vinstaktierna och säljer de som inte går bra. Trots att det allra vanligaste rådet är att sälja de aktier som går ner och behålla de aktier som går upp, gör de flesta precis tvärtom. Man behåller förlustaktierna i förhoppning om att de ska vända upp igen. Dilemmat handlar om våra mänskliga svagheter. Vi föredrar positiva förväntningar (kursen kan gå upp: jag behåller) framför konstaterande av tråkiga fakta (kursen har gått ner: jag måste sälja).

Man blir aldrig fattig på att ta en vinst, lyder ett vanligt råd. Visst, men man får aldrig vara med på kursvinnarna heller. Sälj inte bara för att kursen är hög. Den som köpte Nokia för 100 000 kronor 1992 och sålde efter att aktien stigit 20 procent är kanske inte så nöjd med tanke på att investeringen hade varit värd 25 miljoner åtta år senare. En investering på 100 000 kronor i Hennes & Mauritz 1980 var värd 70 miljoner vid millenniumskiftet.

Många lockas av att köpa ”billiga” aktier, så kallade frimärksaktier, då man får så många fler aktier för pengarna. Men en låg aktiekurs behöver inte betyda att aktien är lågt värderad eftersom bolaget kan ha emitterat många aktier. Företagets värde är lika med aktiekursen multiplicerat med antalet aktier.

Aktier som har rasat mycket kan också verka billiga. En vanlig inställning är att en aktie som har handlats på 100 kronor är köpvärd vid 80, billig vid 40 och ett fynd vid 20. Hur långt kan den sjunka egentligen, frågar man sig. Svar: en aktie kan alltid sjunka till noll. Oavsett hur mycket en aktie har rasat så kan den alltid rasa ytterligare 100 procent.

Den framgångsrike investeraren lär sig ta små förluster och stora vinster.

Tre grundregler du bör tänka på

  1. Sätt upp mål med ditt aktiesparande. Vilken avkastning förväntar du dig på ditt aktiesparande? Kan du tänka dig att ta risker för att nå en högre avkastning, eller föredrar du en lägre risk? Bestäm vad som är en rimlig summa som du kan avvara för ditt aktiesparande. Undvik att låna för aktieinvesteringar.
  2. Var långsiktig. Förvänta dig inga fantasiresultat på några månaders sikt. Du bör ha en tidshorisont om åtminstone 3-5 år, helst mycket längre. Sprid dessutom gärna dina investeringar över tiden, så att du inte köper allt på en gång. Se gärna ditt aktiesparande som något du kommer att hålla på med aktivt under hela ditt liv. Kom ihåg, på lång sikt finns det inget som slår aktier.
  3. Sprid riskerna. Leta bland bra bolag som är lågt värderade. Genom att sedan investera i minst 8-10 olika aktier, helst ännu fler och dessutom i olika branscher, minskar du den totala risken i din aktieportfölj. Genom att investera i de bolag som utgör index kan du minska risken ytterligare.

Till sist

Att investera i aktier är spännande, lärorikt och lönsamt. Man lär sig om företag och ekonomi och om hur hela samhället fungerar. Alla stora förändringar i omvärlden speglas ju på börsen, ofta under stor dramatik. Och även om man kan råka ut för tillfälliga bakslag och nedgångar så är det värt att komma ihåg följande: på lång sikt går börsen alltid upp.

 


Booking.com



Booking.com